Välkommen till del 2!
Ni har varje vecka fått ta del utav mina Youtube videos och jag kommer nu att göra en analys och ge resonemang hur man kan jobba med detta i en undervisning i förskolan. Jag kommer även länka videon som tillhör texten så ni kan se videon igen.
Har även skapat en egen mix via en app och ljudfiler som jag har klippt ihop via garageband på min dator. Detta är även ett sätt som barnen kan använda och skapa sin egen musik på.
Citat:
"– Förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik..." (Lpfö, 2018).
Slut citat
Undervisning:
I min video är min dotter Twiley med och utforskar och urskiljer vilka frukter som flyter eller sjunker. Barn kan i tidig ålder göra undersökningar och experiment. Barnen kan genom undersökningen bli uppmuntrade och ställa frågor och funderingar. En annan uppmuntran där barnen får möjlighet att visa nyfikenhet och ett kritiskt förhållningssätt är genom att vi pedagoger ställer frågor som, vad vill du veta om...? Vad händer om du gör på ett annat sätt?, Hur vet du det? och så vidare. Handlingskompetens är ett användbart naturvetenskapligt begrepp i undervisning (Breiting m.fl. 2009; Ekborg m.fl. 2012, se Areskoug, 2018). Yngre barn försöker förstå världen men på sitt eget sätt, ett yngre barn ställer inte frågor som "Vad heter det" utan "E de" = vad ÄR det? genom att Twiley får utforska och urskilja vilka av frukterna som flyter eller sjunker och hur det fungerar och se skillnaden, skapar hon en begreppsuppfattning och söker beteckningen för begreppen (Elfström, 2014).
Resultat & Analys:
Syftet med min film var att se om någon av frukterna flöt, då jag vet att apelsinen flyter utan skal i vanligt vatten, detta funkade dock inte i min video. En fråga som jag ställde mig då var: Kan det ha att göra med att vattnet jag använder är bräckt? Hur hade frukterna reagerat på bara vanligt kranvatten?
Utifrån en pragmatisk teori där handlingar är i fokus, det vill säga learning by doing, ser vi i videon när Twiley får testa att lägga i frukterna i baljan med det bräckta vattnet. Det är individernas handlingar som syns i en pragmatisk teori och i mitt experiment är det Twileys handlingar som styr processen med frukterna, dock blev resultatet annorlunda än det som jag själv trodde skulle hända, samt mina förkunskaper kring densiteten eller vad det är för vatten jag använder mig utav.
Några av frågorna från responserna var: "Du sa att banan flyter trotts att den va stor? Är det för att trotts att den ser stor ut så har den en lägre densitet än vattnet och därför flyter den?". Svaret på denna fråga är ja banen flyter på grund utav att den har lägre densitet än vattnets.
"Du pratade om att luft kan påverka om de flyter eller inte. Blev väldigt nyfiken! Hur påverkar det vattnets densitet? Även saltet, hur påverkar det? Finns det fler sätt att påverka vattnet så att det sjunker lättare? Svar, tillexempel en båt är ihålig och har mycket luft inuti sig. Därför är det båtens totala densitet som spelar en viktig och avgörande roll för om den flyter eller inte. Anlednigen att jag ville testa hälla i salt var för att jag läst att man kan få en potatis att flyta i salt. En potatis har högre densitet än vattnet och sjunker därför till botten. Men när man blandar ner salt i vattnet så får vattnet en högre densitet än potatisen och då börjar potatisen flyta. (http://chem-www4.ad.umu.se:8081/Skolkemi/Experiment/experiment.jsp?id=117, (Hämtad 2020-26-05).
Fler tester jag kunde gjort -
1. Hämta mer bräckt vatten så det fyllde hela lådan
2. Testa mindre hink och se om jag kunde få potatisen att flyta
3. Samma med apelsinen, testa mig mer fram för att få det att lyckas ?
Ett exempel på en undervisning i förskolan med mitt projekt, är att fråga barnen under frukt stunden vilka av frukterna de tror flyter eller sjunker. Och sedan testar vi de olika frukterna där barnen får undersöka och exprimentera sig fram vilka frukter som faktiskt flöt och sjönk. Då lär dem sig de olika begreppen och får en begreppsförståelse kring vad som flyter eller sjunker, då använder barnen sina tidigare erfarenheter och sätter olika hypoteser (Elfström, 2014).
Youtubevideon - https://youtu.be/ZcPVd7OQ-Wg
Musiken- https://soundcloud.com/nathaalie-nathaa-j-nsson/vattenprojekt-musiken
Referenslista:
Areskoug, Mats (2016). Naturvetenskapens bärande idéer: för förskollärare. Malmö: Gleerup
Elfström, Ingela (2014). Barn och naturvetenskap: upptäcka, utforska, lära i förskola och skola. 2. [rev.] uppl. Stockholm: Liber
Internet länk: http://chem-www4.ad.umu.se:8081/Skolkemi/Experiment/experiment.jsp?id=117, (Hämtad 2020-26-05).
Läroplan för förskolan: Lpfö 18. (2018). [Stockholm]: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=4001
