naturvetenskapsprojektet.webblogg.se

Tyngdkraft: Kraften som drar ner alla föremål mot jordens centrum, ett föremål med stor materia gör att föremålet får större kraft och drar sig neråt. 

Densiteten: Är avgörande för hur mycket luft eller massa ett föremål har, ju mindre luft desto högre densitet, ju mer massa desto lägre densitet. 

Volym: Uppskattning på ett föremål, objekt eller kroppsinnehållets räknemått.

Hypotes: Genom teoretiska förklaringar baserat på tidigare erfarenheter gör barnen antaganden om hur något skulle kunna bli.

Heterogen: Något som är uppbyggt av olika beståndsdelar.

Homogen: Sammansättning av snarlika komponenter.

Faktabaserad undervisning: Främja lärandet av ”rätt” fakta för att förstå hur världen fungerar. 

Normerande undervisning: Främja barns förmåga att handla utefter de ”rätta” moraliska handlingarna och värderingarna.

Separera: Ett verb som bland annat beskriver hur blandningar delas upp i sina beståndsdelar.

Lägesenergi: Energi krävs för att lyfta ett föremål som en sten, energin lagras som lägesenergi i ett föremål.

Rörelseenergi: När lägesenergin tappar sin kraft och  faller ner igen omvandlas det till rörelseenergi.

Lösning: En lösning är en homogen blandning av två eller flera ämnen och består av olika slags atomer och/eller molekyler. En lösning kan vara fast, flytande eller gasformig.

Bräckt vatten: Eller brackvatten är vatten med högre salinitet än sötvatten, men lägre än saltvatten.

Learning by doing: Precis som Fröbel menade Dewey att undervisningen ska utgå från individerna och att den pedagogiska verksamheten ska ha mening för barnen (Dewey, 2004, se Bjurulf, 20). Vidare menar han att barns handlingar i det praktiska  och teoretiska ska ses som en helhet. 

Opolär molekyl: Opolära ämnen såsom fett med mera löser sig i exempelvis bensin, som är ett opolärt lösningsmedel.

Polär: En regel som säger ”lika löser lika”, det betyder att polära ämnen såsom salter, socker och så vidare löser sig i vatten. 

Omättad lösning: Går det att lösa mer av ett ämne i lösningsmedlet kallar man lösningen för omättad lösning.

Mättad lösning: Motsatsen till omättad lösning, det vill säga när man inte längre kan lösa mer av ämnet kallas lösningen för mättad lösning.

 Välkommen till del 1:

Ni har varje vecka fått ta del utav mina Youtube videos och jag kommer nu att gå igenom resultaten och se på de didaktiska frågorna. Jag kommer även länka videon som tillhör texten så ni kan se videon igen.  

-De didaktiska frågorna Vad, Hur, Varför, När. 

Citat:

"Undervisningen karaktäriseras av att studenterna lär sig naturvetenskap och didaktik genom att göra egna utforskande undersökningar med teorianknytningar. Det är verbet göra, det vill säga själva aktiviteten, som är i fokus i undervisningen"  (Elfstöm, 2014, s. 15).

Slut citat

Undervisning:

Stenaktiviteter ögonstenar:

Tänker inför mitt projekt flyta/sjunka där jag använder mig utav stenar som min dotter plockat. Min dotter väljer ut de stenar hon antagligen får plats med i handen och som hon tycker om. Detta kan kopplas till stenaktiviteten ögonstenar, då barnen hämtar tre stenar var som de tycker är speciella på något sätt. Barnen får sedan stå i en cirkel där de lägger fram den stenen de tycker är störst, stenarna de plockat får inte vara större än en knuten hand eller mindre än deras tumnagel. De jämför sedan stenarna de lagt och kommer överens om vilken av de stenarna som är allra störst. Detta tränar då barnens samarbete och demokrati som kan behöva viss medling. När barnen sedan bestämt, kan man gå vidare med andra egenskaper som till exempel den mörkaste, skrovligaste, spetsigaste, lenaste och glittrigaste stenen. Många barn vill gärna behålla sin sten eftersom det är deras speciella ögonsten de valt med omsorg. Sedan går vi vidare och frågar produktiva frågor som: Vad tror du händer om vi lägger stenen i vattnet? Hur skiljer sig färgen mellan våt och torr sten? Sjunker alla stenarna oavsett storlek? Hur känns stenen? (Ekblad m.fl., 2014).

Resultat & Analys 

I mitt projekt i första videon hör jag att en sten knastrar till och jag undrar direkt varför den låter så? Jag frågar min sambo som hjälper till att filma mig och våran dotter under projektet. Vi tror att det är för att stenen har små hål i sig och att det bräckta vattnet tränger sig in och bildar små bubblor.. Jag måste genast undersöka detta närmre och inser att jag inte hittar någon information kring detta. Vi går vidare, vi ser också i videon att stenarna sjunker oavsett storlek. En av responserna skriver att hen ser mycket kraft i min video, jag tar detta vidare och kan koppla till Newtons lag. Areskoug (2016) skriver att fallhastigheten har inverkan på vikten av en sten, enligt Newtons andra lag, större massa kräver större kraft, vilket innebär att kraften som behövs är proportionell mot massan. Stenen som är tyngre behöver dubbelt så mycket accerlererande kraft för att få samma som den stenen som väger mindre. Den accerelererande kraften vid fritt fall är tygndkraften och tyngdkraften på den större stenen är dubbelt så mycket. Båda får då samma accerelation och faller lika snabbt (Areskoug, 2016). 

Twileys boll flyter trotts att den är hård, men det beror ju på att det finns luft i bollen och ju mer luft i föremålet desto bättre flyter föremålet. Föremålet måste alltså trycka bort lika mycket vatten som föremålet väger. En av responserna jag fick, var följande fråga: "såg man någon skillnad mellan det bräckta vattnet och vanligt vatten? Skulle det påverka stenarna på något vis?" Svaret är vi ser i slutet att alla stenarna sjunker oavsett om det är bräckt vatten eller kran vatten. Jag använde mig utav bräckt vatten eftersom jag vet att man kan flyta i tillexempel döda havet även om man egentligen inte kan flyta. Och då tänkte jag att det kunde vara kul att experimentera.

Fler tester jag kunde gjort -

1. Hälla i mer salt i vattnet och se om det gjorde skillnad?

2. Få stenen att flyta på något sett med olika metoder?

3. Använda fler föremål för att jämföra?

Ett exempel jag tänker på är hur man kan använda detta i en undervisning i förskolan, genom att ställa hypoteser och få barnen att se möjligheter genom att utforska/undersöka/expremintera om de kan få ett föremål som flyter hjälpa ett föremål som sjunker (Lättman-Masch, Wejdmark Jacobsson, Persson & Ekblad (2014).

Mixmusiken - https://soundcloud.com/nathaalie-nathaa-j-nsson/mixmusik-del-3

Youtubevideon - https://youtu.be/RJgpQZg7Owk

Referenslista:

Areskoug, Mats (2016). Naturvetenskapens bärande idéer: för förskollärare. Malmö: Gleerup

Elfström, Ingela (2014). Barn och naturvetenskap: upptäcka, utforska, lära i förskola och skola. 2. [rev.] uppl. Stockholm: Liber

Lättman-Masch, Robert, Wejdmark, Mats, Jacobsson, Gun, Persson, Eva & Ekblad, Anna Ekblad (2014). Leka och lära naturvetenskap och teknik ute: förskola och förskoleklass. Vimmerby: Outdoor Teaching

 

 

Välkommen till del 2!

Ni har varje vecka fått ta del utav mina Youtube videos och jag kommer nu att göra en analys och ge resonemang hur man kan jobba med detta i en undervisning i förskolan. Jag kommer även länka videon som tillhör texten så ni kan se videon igen. 

Har även skapat en egen mix via en app och ljudfiler som jag har klippt ihop via garageband på min dator. Detta är även ett sätt som barnen kan använda och skapa sin egen musik på.

Citat:

"– Förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik..." (Lpfö, 2018).

 Slut citat

Undervisning:

I min video är min dotter Twiley med och utforskar och urskiljer vilka frukter som flyter eller sjunker. Barn kan i tidig ålder göra undersökningar och experiment. Barnen kan genom undersökningen bli uppmuntrade och ställa frågor och funderingar. En annan uppmuntran där barnen får möjlighet att visa nyfikenhet och ett kritiskt förhållningssätt är genom att vi pedagoger ställer frågor som, vad vill du veta om...? Vad händer om du gör på ett annat sätt?, Hur vet du det? och så vidare. Handlingskompetens är ett användbart naturvetenskapligt begrepp i undervisning (Breiting m.fl. 2009; Ekborg m.fl. 2012, se Areskoug, 2018). Yngre barn försöker förstå världen men på sitt eget sätt, ett yngre barn ställer inte frågor som "Vad heter det" utan "E de" = vad ÄR det? genom att Twiley får utforska  och urskilja vilka av frukterna som flyter eller sjunker och hur det fungerar och se skillnaden, skapar hon en begreppsuppfattning och söker beteckningen för begreppen (Elfström, 2014).

Resultat & Analys:

Syftet med min film var att se om någon av frukterna flöt, då jag vet att apelsinen flyter utan skal i vanligt vatten, detta funkade dock inte i min video. En fråga som jag ställde mig då var: Kan det ha att göra med att vattnet jag använder är bräckt? Hur hade frukterna reagerat på bara vanligt kranvatten?

Utifrån en pragmatisk teori där handlingar är i fokus, det vill säga learning by doing, ser vi i videon när Twiley får testa att lägga i frukterna i baljan med det bräckta vattnet. Det är individernas handlingar som syns i en pragmatisk teori och i mitt experiment är det Twileys handlingar som styr processen med frukterna, dock blev resultatet annorlunda än det som jag själv trodde skulle hända, samt mina förkunskaper kring densiteten eller vad det är för vatten jag använder mig utav.

Några av frågorna från responserna var: "Du sa att banan flyter trotts att den va stor? Är det för att trotts att den ser stor ut så har den en lägre densitet än vattnet och därför flyter den?". Svaret på denna fråga är ja banen flyter på grund utav att den har lägre densitet än vattnets. 

"Du pratade om att luft kan påverka om de flyter eller inte. Blev väldigt nyfiken! Hur påverkar det vattnets densitet? Även saltet, hur påverkar det? Finns det fler sätt att påverka vattnet så att det sjunker lättare? Svar, tillexempel en båt är ihålig och har mycket luft inuti sig. Därför är det båtens totala densitet som spelar en viktig och avgörande roll för om den flyter eller inte. Anlednigen att jag ville testa hälla i salt var för att jag läst att man kan få en potatis att flyta i salt. En potatis har högre densitet än vattnet och sjunker därför till botten. Men när man blandar ner salt i vattnet så får vattnet en högre densitet än potatisen och då börjar potatisen flyta. (http://chem-www4.ad.umu.se:8081/Skolkemi/Experiment/experiment.jsp?id=117, (Hämtad 2020-26-05).

Fler tester jag kunde gjort -

1. Hämta mer bräckt vatten så det fyllde hela lådan

2. Testa mindre hink och se om jag kunde få potatisen att flyta

3. Samma med apelsinen, testa mig mer fram för att få det att lyckas ? 

Ett exempel på en undervisning i förskolan med mitt projekt, är att fråga barnen under frukt stunden vilka av frukterna de tror flyter eller sjunker. Och sedan testar vi de olika frukterna där barnen får undersöka och exprimentera sig fram vilka frukter som faktiskt flöt och sjönk. Då lär dem sig de olika begreppen och får en begreppsförståelse kring vad som flyter eller sjunker, då använder barnen sina tidigare erfarenheter och sätter olika hypoteser (Elfström, 2014). 

Youtubevideon - https://youtu.be/ZcPVd7OQ-Wg 

Musiken- https://soundcloud.com/nathaalie-nathaa-j-nsson/vattenprojekt-musiken 

Referenslista:

Areskoug, Mats (2016). Naturvetenskapens bärande idéer: för förskollärare. Malmö: Gleerup

Elfström, Ingela (2014). Barn och naturvetenskap: upptäcka, utforska, lära i förskola och skola. 2. [rev.] uppl. Stockholm: Liber

Internet länk: http://chem-www4.ad.umu.se:8081/Skolkemi/Experiment/experiment.jsp?id=117, (Hämtad 2020-26-05).

Läroplan för förskolan: Lpfö 18. (2018). [Stockholm]: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=4001